Från pinnar till Concrete - boken om möbeltillverkningen i Värnamobygden

En betydande del i projektet Mötesplats Möbelbygd är boken "Från pinnar till Concrete – Möbeltillverkningen i Värnamobygden" utgiven i maj 2013. Boken presenterar möbelindustrin i första hand ur ett historiskt perspektiv men med fokus också på det dagsaktuella. Förhoppningsvis kan den också ge inspiration inför framtiden.  

"Historien ligger och väntar, mitt i nutidens flöde – den här boken vill hjälpa till att ta hand om historien och lotsa den in i framtiden!" / Monica Lembke, kulturchef, Eva Törn, kulturnämndes ordförande och Magnus Engberg, projektledare. Pris: 250 kr, finns att köpa i Stadsbiblioteket, Värnamo.

 

Möbeltillverkning i Värnamobygden

Den småländska möbelindustrin har blivit ett välkänt begrepp. Inte minst i Värnamotrakten ger historien syn för sägen, här kom möbelfabrikerna att bli många. Även om senare tiders villkor medfört nedläggningar av de gamla möbelfabrikerna, lever traditionen vidare. Flera möbel- och inredningsföretag, i några fall kända långt utanför både bygdens och landets gränser, har Värnamo som hemadress –också idag tillverkas möbler i Värnamobygden.

 

Möbeltillverkningens roll i Värnamobygdens historia är i högsta grad värd att lyftas fram, inte minst sett ur dagens alltmer globaliserade perspektiv. Därför inleddes våren 2011 projektet Mötesplats Möbelbygd.

 

Som en första manifestation visades sommaren 2012 en utställning i kulturhuset Cupolen. Den har sedan gått vidare till andra orter i Värnamo kommun och ska snart visas också utanför Småland. Till utställningen har gjorts en broschyr på flera språk.

Utställningen (eller Andra evenemang)

Beskrivning, info...

En fantastisk historia

I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges starkaste företagarregioner, präglad av många småföretag och låg arbetslöshet. Företagarandan utvecklades tidigt till en viktig del i den regionala identiteten och företagande blev ett naturligt livsval. Företagarandan gick i många fall hand i hand med den frikyrkliga traditionen i regionen. De magra och karga jordarna begränsade förutsättningarna för åkerbruk men öppnade för kreativitet och alternativa inkomstkällor. En industriell metallhantering växte fram redan under 1600 - och 1700 - talen. Jordarna var fattiga men skogarna var rika, på fur, bok och björk. Att tillverka pinnstolar blev tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Hantverket utvecklades, på många gårdar kom man att ägna sig åt saluslöjd. Under 1800 - talet blev även snickerier viktiga och pinnstolen blev en karakteristisk produkt. Järnvägen och elektriciteten utvecklade kommunikationer och produktionsmetoder också på landsbygden. I Värnamobygden snurrade hjulen allt snabbare. Här kom ett genombrott för småindustrin inom flera branscher – mekanisk industri, gummi, textil, läder. Den kanske mest profilerade under 1900 - talets första halvsekel var möbelindustrin.

En verksamhet i medvind

Under första halvan av 1900 - talet etablerades flera möbelfabriker i värnamobygden, både i staden och på landsbygden – i Bor, i Gällaryd i Horda. Rydaholm, ett länge avsides och obekant samhälle, kom att kallas ”Möbelindustrins Mekka”. Små fabriker, med bara ett par anställda, samsades med större, ibland med flera tiotals sysselsatta. Indirekt försörjde möblerna fler – med maskinerna följde behovet av mekaniska verkstäder, snart nog sattes också olika underleverantörer i arbete. Möbeltillverkning sågs som ett gediget hantverk, där insatserna gällde hela produkten, maskinerna var till hjälp men någon löpande - band - princip var inte att tala om. En skicklig yrkeskår växte fram. Entreprenörsandan var stark, optimismen stor – ett företag kunde snart bli fler, sedan några av de anställda valt att öppna eget. Möblerna livnärde många och det var inte långt mellan fabrikerna.

 

Många och mycket

Flera fabriker fick namn efter naturen – Eken, Svanen, Björken, Linden... I staden kunde de heta Göta, Haga eller Funkis. Många döptes efter sin ort eller sina ägare. Alla fick de sin egen historia, som familjeföretag eller som kollektivt ägda. Med bas i till verkningen av pinnstolar kom produktionen att omfatta kvalitetsmöbler för hem och kontor – bord, stolar och bokhyllor, möbler för matsal, sällskapsrum och sängkammare. Det lokala och inhemska virket fick med växlande mode sällskap av mer exotiska träslag. Flera fabriker tillverkade hela möble - mang, så kallade garnityr, till glädje inte minst för nygifta som stod i begrepp att sätta bo. Man sålde över hela landet, både till grossister och möbelhandlare. Några fabriker kunde också se sina produkter gå på export.

 

Hantverk och form

Möbler från fabrikerna i Värnamobygden skulle återfinnas i många svenska hem. Produktkatalogerna blev många, liksom utställningarna. Några av företagen hade till och med försäljningskontor i huvudstaden. Flera fabriker anlitade bildhuggare/träsnidare för att förädla sina produkter. Från utsågade ämnen, efter förlagor eller egna ritningar, höggs eller skars motiven och mönstren i relief eller som friskulptur. Resultatet kunde bli en självständig dekoration eller utgöra en del i en möbel, både som ornament och i figurativ form. En av de främsta, Carl Axel Rolander – verksam vid möbelfabriken Göta i Värnamo – snidade också porträttbyster, figurer och djurskulpturer. Sådana väl arbetade möbler krävde att köparen hade både plats och pengar.

 

Utveckling blev till avveckling

Inte ens det riktigt gedigna kan dock stå emot förändrade konjunkturer. Idoghet och kvalitét visade sig maktlösa mot marknadskrafterna, något som såväl anställda som ägare fick känna av. I tider av ekonomisk nedgång sattes inte nya möbler överst på inköpslistan. Under vissa perioder blev permitteringarna många, man fick vänja sig vid en viss otrygghet i väntan på bättre tider, med ny efter frågan. En ny produktionsordning – med alltmer maskinstyrda och automatiserade tillverkningsmetoder, med inhemsk priskonkurrens och en ökad import av billiga produkter, med en ekonomi alltmer anpassad till internationella marknader – tvingade undan för undan möbelfabrikerna att slå igen.

 

Bränder och grävskopor

Flera av fabrikerna brann ned för att åter byggas upp och kanske brinna igen I augusti 1940 slog blixten ned i Värmeshult och ödelade möbelfabriken. Många tvingades lämna orten för att söka nytt arbete. På 1960 - talet bodde bara ett fåtal familjer kvar. Det lilla samhället skulle dock blomma upp igen, låt vara i begränsad omfattning. Fem år efter branden i Värmeshult gick ock så Horda Möbelfabrik upp i rök. Det var inte de enda gångerna åska och eld drabbade möbelindustrin och dess människor. Allt som oftast har tidningarna under historien noterat eldens härjningar I Värnamo bygdens möbel fabriker. Bränder och fallande konjunkturer hotade inte bara produktionen. I dyrtider drabbades också den kunderna. Det kunde hända att möbelfabrikören fick begäran om anstånd med betalningen. Flera av de fabriker som inte kunde anpassas till ständigt nya villkor, fick med grävskopans hjälp skatta åt förgängelsen.

 

Traditionen lever vidare

Nya möjligheter, nya former. Den kvalitativt höga nivån hos de småländska företagen har förenat hantverkskunnande med en öppenhet för impulser utifrån. Flera av 1900 - talets nyskapande möbelformgivare har småländska rötter. De svenska möblernas rötter kan sökas i naturen, klimatet och traditionen, industristrukturer och deras förändring löper parallellt med övrig utveckling och förändrade livsmönster. Också idag tillverkas möbler i Värnamobygden. Bruno Matsson och Källemo är kända namn, liksom Trio Snickeri, Scapa Bedding och Lundqvist Inredningssnickeri. På flera platser finns också mindre trä - och snickeri - företag med olika inriktning. Värnamoregionen har, med sin centrala roll i svensk möbel - och designhistoria, stora utvecklingsmöjligheter, när intresset för inredning, miljö och material hela tiden växer.

 

Ett vackert landskap

Mötesplats Möbelbygd är en mångskiftande oas – de bodde i en vacker trakt, möbelfabrikernas människor. Fabrikerna är i de flesta fall borta, liksom människorna, men landskapet har behållit sin skönhet. På slingrande vägar, mellan stengärsgårdar, hagar och glittrande sjöar, presenterar sig ett stycke genuin svensk landsbygd. Här kan man vila kroppen i stillsamma gläntor och ögonen i vackra utsikter, i begrundan över tidens gång och samspelet mellan naturen och människorna. Vägar och stigar öppnar för många sorters upp täcktsfärder. Skogen – som gav virke till bord, stolar och skåp – står ännu tät och fridfull, sjöar och åar bjuder på bad och fiske. Det är inte långt mellan byar och samhällen. Spåren efter möbelfabrikerna finns kvar – en stengrund, en byggnad, en berättelse. Fantasin får näring och det är aldrig långt mellan upplevelserna. Naturen är hela tiden närvarande, liksom historien – en fantastisk natur och en unik historia...

Här kan du ladda ner broschyrer om Möbeltillverkningen i Värnamobygden

 

Mötesplats Möbelbygd - Folder 2013 PDF (4.6 MB)

 

Mötesplats Möbelbygd - Broschyr 2012 PDF (7.5 MB)

 

Historia, tradition och design i Värnamo PDF (699.2 Kb)

 

Möbelfabriker, del 1 PDF (1.3 MB)

 

Möbelfabriker, del 2 PDF (7.6 MB)

 

Alla hittills lokaliserade möbelfabriker (109 Kb)

Boken "Från pinnar till Concrete" av Magnus Engberg

I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges starkaste företagarregioner. Entreprenörsandan utvecklades tidigt till en viktig del i den lokala identiteten. Jordarna var fattiga men skogarna var rika. Att tillverka pinnstolar blev tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Under 1800-talet blev även snickerier vanliga och pinnstolen blev en karakteristisk produkt. Järnvägen och elektriciteten utvecklade kommunikationer och produktionsmetoder. I Värnamobygden snurrade hjulen allt snabbare, här kom ett genombrott för småindustrin inom flera branscher. Den kanske mest profilerade under 1900-talets första halvsekel var möbeltillverkningen. En skicklig yrkeskår växte fram, entreprenörsandan var stark, det var sällan långt mellan fabrikerna. Produkter från dessa fabriker skulle återfinnas i många svenska hem, inte bara i Värnamobygden, eller ens bara i Småland. Några kom att nå längre än så. Även om senare tiders villkor medfört nedläggningar av de gamla möbelfabrikerna, lever traditionen vidare. Flera möbel- och inredningsföretag, i några fall kända långt utanför både bygdens och landets gränser, har Värnamo som hemadress - också idag tillverkas möbler i Värnamobygden. Historien ligger och väntar, mitt i nutidens flöde. Den här boken är ägnad att ta hand om den och lotsa den i framtiden. Pris: 250 kr, finns att köpa i Stadsbiblioteket, Värnamo.

Boken "Från pinnar till Concrete" av Magnus Engberg

I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges starkaste företagarregioner. Entreprenörsandan utvecklades tidigt till en viktig del i den lokala identiteten. Jordarna var fattiga men skogarna var rika. Att tillverka pinnstolar blev tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Under 1800-talet blev även snickerier vanliga och pinnstolen blev en karakteristisk produkt. Järnvägen och elektriciteten utvecklade kommunikationer och produktionsmetoder. I Värnamobygden snurrade hjulen allt snabbare, här kom ett genombrott för småindustrin inom flera branscher. Den kanske mest profilerade under 1900-talets första halvsekel var möbeltillverkningen. En skicklig yrkeskår växte fram, entreprenörsandan var stark, det var sällan långt mellan fabrikerna. Produkter från dessa fabriker skulle återfinnas i många svenska hem, inte bara i Värnamobygden, eller ens bara i Småland. Några kom att nå längre än så. Även om senare tiders villkor medfört nedläggningar av de gamla möbelfabrikerna, lever traditionen vidare. Flera möbel- och inredningsföretag, i några fall kända långt utanför både bygdens och landets gränser, har Värnamo som hemadress - också idag tillverkas möbler i Värnamobygden. Historien ligger och väntar, mitt i nutidens flöde. Den här boken är ägnad att ta hand om den och lotsa den i framtiden. Pris: 250 kr, finns att köpa i Stadsbiblioteket, Värnamo.

All fields are mandatory! Name E-mail address Message How much is 2+2? (Anti-spam)

Adress

Värnamo Kommun,
Kulturförvaltningen Kulturhuset Cupolen
Box 414
331 24 Värnamo
Sweden

Telephone

+46 370-37 76 00